Västergök är bästergök

Pga anledning hann vi inte komma till Trollkarls nåt mer innan det hann bli grönt och skapligt igenväxt. Men det är så vackert! Typ sommaräng överallt. Förutom där vi gör gångar med handjagare och lie. Efter den gången har vi varit där många gånger, men hinner inte så mycket pga samma anledning. Men två huggkubbar har Daniel trollat fram och han har även handsågat fram en fin kompost, vilket var bland det första som behövde göras. 

Jag har nämligen någorlunda insett våra begränsningar detta år och kommer inte kunna odla så mycket och plantera ut det jag försått hemma. Det beror dels på att vi inte kunnat köra jord och gödsel till Trollkarls eftersom den bil vi så snällt fått låna är stor som en golfbil och dragkrok för ett släp gödsel bara är att drömma om. Vi får se hur det går med plantorna och om vi lyckas få dit det vi behöver senare i sommar. Fokus i år blir istället på att jordförbättra vår lerjord där odlingsbäddar och hygelbäddar ska vara genom att fylla dom med kompost, organiskt material, gödsel och jord, samt att gröngödsla. Likaså att redan i år förbättra jorden där vi tänker oss ett växthus i framtiden. Det tar lite tid för jord att bli bra mullrik odlingsjord, så lika bra att börja nu. Jag har slagit gräset där med lie och gjort en hässja, mest för att det är lite kul. Själva växthusplätten ska jag täcka med kartong och tidningar för att föröka ta död på en del ogräs. I höst ska jag vända jorden för att tiltorna ska frysa isär under vintern. 

Jag gjorde i alla fall klart en hygelbädd. Eller typ klart, den ska ju få jord och gödsel. Efter att ha grundat med murkna stockar och sen ett lager med grenar, la jag på massa torrt gräs vi krattat ihop tidigare i vår. Men också det projektet fick stanna upp till nästa gång vi kom dit. Bäst som jag ryckte i kvistarna och gräset vi samlat flög en koltrast iväg och då upptäckte jag ett fint fågelbo med fyra fina små blåa ägg i. Bara att vänta tills dom var kläckta och utflugna, tänkte vi. Nästa gång vi kom var boet tomt och det kanske var för tidigt för att de skulle ha överlevt. Jag hoppas såklart dock att de gjort det! Men böshögen var bo till mer än så: en näbbmus som pep så smäktande när jag försökte ta gräset, maskar vilket visserligen är bra, getingbo osv. Det är svårt att göra natur till kultur när vi är sånna djurvänner. 

Västergök är som vi alla vet bästergök. Daniel hörde göken i väster första kvällen i maj. Och jag skrev en liten vaggvisa till vår lilla Hector:

Svalan skjuter upp mot skyn

och dyker ner, skvirrar längs våran lada

Fångar små flyger upp igen, se där seglar Gladan

Sommarjorden förbereds,

för grödorna, evigt utslagna blomster

Florans lumgröna väggar, ramar in hågkomster

Sländans skimmer i kvällen,

evigt ung, livet rikt & ändligt

En dag flyger sländans liv, leken är oändlig

En humlas ull sveper över

din runda kind, fylld av modersmjölk och honung

Aldrig ska jag lämna dig, min lilla prins av konung

Västergök den sista maj,

hoar lugnt, talar våra svagheter

Bland överblommade blommor, liljor och trumpeter

Som en skalbagge ligger du,

på rygg, tappar taget om marken

Men baggen reser sig upp igen, fattar tag om Arken

Andra känner på natten,

ensamhet, du gör det när du vaknar

Men du är hemma i min famn, det ska du aldrig sakna